Imorgon var "våran dag". Imorgon skulle vara våran. Jag vet till punkt och pricka vad jag hade planerat att vi skulle göra. Jag vet vad jag skulle säga till dig och jag vet vad jag skulle gett dig. Den där whiskey-karaffen du kollat på så länge...

Men när man sitter i karantän, för att en nedrans pandemi kommer mitt i mina personliga problem, så kan jag inte grotta ned mig med arbete så jag får tänka på något annat än vilket datum det är. 

Nu är jag bara ledsen och arg. Ledsen för allt framtiden hade att ge som gått förlorat. Allt som byggts upp som nu måste börjas om. Ledsen att min kärlek inte blivit besvarad. Arg för att du gått vidare med ditt liv utan att verka vara berörd. Arg för att jag aldrig fick säga hej då till den underbara människa jag levde med. 

Men jag kommer självklart också att gå vidare. Det tar bara lite längre tid för jag älskar dig fortfarande. Inte för att den kärleken blir besvarad ändå men jag har inte lärt mig hur man slutar älska ännu ...

Kommentera

Publiceras ej