Att be mig att hålla tyst är som att be solen att inte lysa. Att be regnet att inte vara blött. Att be myggorna att inte bitas. Men visst, jag ska försöka. Jag ska hålla det inom mig så får vi se hur det går.
Tankarna flyger omkring i huvudet. Låten Midnight City känns som mitt huvud. Lagom rörig, underlig, skum och abstrakt. Ensamtid var det ja! Kan jag få ensamtid från mig själv är min fråga då? Snälla! Det går verkligen inte att förklara för andra hur det är. Så de förstår att jag inte kan! Jag kan inte sluta tänka! Försök att sluta andas med ren viljekraft så har ni ungefär samma problem som jag har.
Jag ska uppfinna en on/off knapp till min hjärna. Vill kunna vara hel hjärndöd när jag ska sova. Gud vad underbart det skulle vara! Åh, underbara fantasi. Kan du bli verklighet? Pläjs!
Idag var en dag då jag inte skulle gått upp ur sängen. Allt har gått åt skogen! Jag har slängt kaffesump över hela golvet och väggen, halvt rivit en hylla, försökt förklara för danskar att de skulle ta fram varorna till mig för jag förstod inte vad det var de ville köpa. Blivit jämförd med ett tidigare liv som jag vet inte var bra för den personen. Haft migränkänningar hela dagen lång. Well well, för att summera så har det inte varit den bästa dagen jag upplevt i mitt liv.
Nu ska jag plugga in spottan i öronen och försöka försvinna iväg. Jag älskar dig! (du vet vem du är)
Ciao
Kommentera